gustavsmo

Avslutande tankar

Jag tycker nu att bloggen lever upp till samtliga kursmål. Jag har med hjälp av denna blogg fått en ökad förståelse för hur otroligt mycket jobb som min kommun lägger ner på att göra vardagen så säker som möjligt för mig och alla medborgare i västerviks kommun. Det som jag tyckte var mest intressant var självklar de inlägg som handlade om räddningstjänsten och deras roll i säkerhetsarbete men även att lära sig hur organisationen i kommunen i stort ser ut det är allmänbildning som man borde ha känt till tidigare. Till sist vill jag bara säga att jag tycker att detta var ett bra och ganska fritt sätt att arbeta på jag tittade lite snabbt på kalles blogg som har skrivit om samma kommun som jag och de skiljer sig ganska markant i vilken fakta vi tyckte var viktig att presentera. Jag har som sagt lärt mig mycket och går nu på en enlig mig välförtjänt semester i två dagar innan sommarjobbet tar vid. I sommar skall jag jobba inom äldrevården och jag skall ta med mig det som jag har lärt mig om äldres säkerhet och tänka på det när jag arbetar. Det var allt från mig trevlig sommar till alla som läser denna blogg.      

Planprocessen

Ett av målen som denna blogg skall uppfylla är att jag skall kunna beskriva den så kallade planprocessen som finns i en kommun och hur den kan tänkas gå till. En planprocess har som syfte att prova om ett förslag på låt säga en ny byggnation är lämplig ur alla möjliga synvinklar. I denna långa process skall allmänhetens intressen och enskildas intressen jämföras mot varandra. Man måste prata med alla människor som berörs av den nya byggnaden och olika instanser skall få tid att bedöma om förslaget om byggnation är bra eller inte.

Denna process kan antigen vara enkel eller normal. En enkel variant blir det om byggnationen inte har så stor betydelse varken för allmänheten eller ur miljösynpunkt samt om den är förenlig med översiktsplanen och de yttranden som länsstyrelsen kommer med efter sin granskning. Annars är det en normal process som gäller. Här nedan kan du se en bild hur en planprocess kan gå till när man upprättar den detaljplan. Dock om det skulle vara ett enkelt fall antas planen av kommunstyrelsen istället för kommunfullmäktige och det sker ingen utställning. Detta ger en förenklad bild över hela processen om du går in på nedanstående länk kan du se i detalj vilka delar av samhället som gör vad.

http://www.vastervik.se/upload/samhällsutveckling/Planer/Allmänt/Övergripande%20process%202008.pdf

Räddningstjänstens roll i planprocessen

En viktig del i Räddningstjänstens arbete är att man är delaktiga i planprocessen som en del i det förebyggande arbetet. Låt säga att en ny byggnad skall byggas det som räddningstjänsten kan bidra med är att man identifierar nya risker som byggnationen för med sig samt upplyser om risker som redan finns i området. Bedömer om dessa risker är så pass övergripande så en riskanalys måste genomföras.  Räddningstjänsten samråder därefter med den som skall bygga, berörda nämnder, länsstyrelsen, myndigheter med flera om man anser att byggnationen är säker eller inte. Därefter om förslaget går igenom fortsätter arbetet med att utföra riskanalyser och sedan granska dessa. Sedan så klart tittar man på framkomlighet med brandbilar och att det finns tillgång till släckvatten om så inte är fallet kommer man med förslag på förbättringar.

Här har vi ytterligare en viktig samhällstjänst som räddningstjänsten skall ha kompetens för att kunna utföra som inte många tänker på att de gör.  Detta jobb med att förhindra att osäkra byggnationer byggs i kommunen är en mycket viktig del i att förebygga olyckor. Om man samverkar och räddningstjänsten får vara med på ett hörn tror jag att man kan bygga upp säkra byggnader runt om i västerviks kommun.

Källa: http://www.vastervik.se/templates/VVKommun_Page.aspx?id=11204

Översiktsplan


En kommun är enligt plan och bygglagen samt miljö balken skyldig att upprätthålla och förbättra kvalitén i bebyggelse och miljön i kommunen. Man har därmed skapat en översiktsplan som skall fungera som en vägledning för beslut om hur man skall använda mark, vattenområden och bebyggelse i kommunen . En sådan översiktsplan skall finnas i alla kommuner och vad den skall innehålla beskrivs i kap 3 i plan och byggnadslagen. I stort sätt visar översiktsplanen hur västervik ser på möjligheten att utveckla den befintliga bebyggelsen samt se till att bevara det som finns.

Framtidsplaner 
 

I Översiktsplanen beskrivs vilka framtidsplaner som finns för ny bebyggelse i västerviks kommun. Man försöker att komma på nya sätt för att kommunen skall utvecklas och bli attraktivare att bo i. Ett beslut är till exempel fattat av kommunfullmäktige i västervik att man nu skall bygga en ny infart från söder detta kommer både gynna import och export och kanske minska belastningen på den norra infarten.  I dessa framtidsplaner beskrivs vad man skall lägga fokus på i de olika delarna av kommunen till exempel beskrivs det att man bör lägga fokus på de mindre vägarna på landsbygden dessa bör rustas upp och göras säkrare.

Man beskriver även råd som bör följas när det gäller nybyggnation både i centrum och på landsbygden till exempel att man bör bygga nya hus på landsbygden i samband med redan befintliga hus för att bevara skogsområden. Nya attraktiva lägenheter planeras i centrum för att locka hit människor.

En stor del i framtidsplanerna består av att man vill arbeta för att bevara och göra miljön i västerviks kommun så bra som möjlig. Man har en mängd olika mål och strategier för att nå dessa mål, frisk luft, grundvatten av god kvalité, hav i balans, levande skärgård, begränsad klimatpåverkan, god folkhälsa och många fler.

Områden av riksintresse


I Översiktsplanen beskrivs vikten av att bevara bland annat de grönområden som finns i närheten av tätorten samt vart olika områden av riksintresse är placerade. I miljöbalken kap 3 §6 beskrivs följande:  

”Mark och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från

allmän synpunkt på grund av dess naturvärden eller kulturvärden eller med

hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan

påtagligt skada natur- eller kulturmiljön”

Detta tar man då sedan hänsyn till innan man fäller skog och bygger nya byggnader.

Systematisk översiktsplanering

Precis som allt annat arbete blir arbetet med en översiktsplan aldrig helt klar utan den måste ständigt uppdateras och utvecklas. Framtida projekt måste behandlas i övergripande form för att sedan kunna utredas på detaljnivå.  

Egna tankar


En översiktsplan är behövligt för att man skall kunna bevara vår fina natur och se till att den moderna människans utbredning inte tar död på vår planet. Det känns som att i dagens samhälle är det inte många som tänker lika mycket på naturen alla samhällen vill bli så attraktiva som möjligt och detta ord förknippas ofta med många byggnader och varuhus där allt skall finnas så nära husknuten som möjligt. Men visst har Västervik som kommun fokuserat på att den fina miljön och att skärgården är en attraktiv del som skall bevaras men jag kan tycka att man skall lägga ännu mera fokus på detta och förbjuda sådant som skadar och förstör denna miljö.  

Källa: Översiktsplanen är upprättad av Miljö- och byggnadskontoret 2000-03-13 och en reviderad version antogs av kommunfullmäktige 2001-06-28.

Säker och trygg kommun

I västervik arbetar man med att bli certifierade till en säker och trygg kommun enlig WHO:s internationella kriterier.

För att nå detta mål måste kommunen leva upp till vissa krav nämligen,

•   Det skall finnas en tvärsektoriell grupp som arbetar med skadeprevention

Detta mål anser jag att västerviks kommun lever upp till man lägger stor fokus på att många olika sektioner i samhället samarbetar mot ett och samma mål. De nätverk som finns idag är bland annat:

OBRÅ - Olycks och brotts förebyggande rådet som representeras av kommunen, polis, landsting, näringslivet samt förtroende valda. Här arbetar man helt enkelt tillsammans för att förebygga att olyckor och brott förekommer i kommunen.

Folhälsorådet - kommunen, frivilliga organisationer, landsting

Styrgrupp för barn och ungdom – kommunen, polis och landsting

Trafiksäkerhetsgruppen – kommunen och vägverket

Posom grupp – kommunen, kyrkan, polis och landsting

Det finns många fler grupper en de som nu har nämnts men det viktiga är att samtliga samhällets delar ingår i någon eller några av dessa grupper och man arbetar tillsammans tvärsektoriellt med att göra kommunen säkrare och tryggare.

•    Det skall finnas långsiktiga varaktiga program som omfattar båda könen och alla miljöer och situationer.

Posom gruppen, som nämndes tidigare är en del i ett sådant program som arbetar med psykiskt socialt omhändertagande.

Lilla säkerhetsboken, är information som är framtagen av OBRÅ och omfattar alla åldrar och tar upp goda råd på hur man bland annat skall undvika olyckor.

Familjerådgivningen, dit familjer med problem kan vända sig och få rådgivning

Grundläggande brandskyddsutbildning för all kommun och landstingspersonal var 4 de år.

Ungdomsteamet

Grannsamverkan

Kvinnojouren, tjejjouren

Alkohol och drogpolitiska rådet.

Det finns många fler och omfattar alla åldrar och olika kön samt situationer. 

Inom dessa olika program arbetar man systematiskt med att ta fram åtgärder som förbättrar situationen för de som lever i västerviks kommun några exempel är obligatorisk simkunnighet bland barn, informationsbroschyr om vård och omsorg till äldre, utbildning i säkerhet till personal, byggnation av ungdomslägenheter. Detta för att nämna något skulle jag skriva alla program man arbetar med skulle jag få sitta en evighet.

•  Det skall finnas program för högriskgrupper och miljöer som främjar säkerheten.

Högriskmiljöer kan till exempel vara i hemmet, trafiken eller i centrum.

Det är upp till kommunen att skapa långsiktiga program för att göra dessa miljöer säkrare till exempel har man i västervik organiserade föräldravandringar i centrum för att ta hand om ungdomar som dricker.

Fixar Cleve hjälper gratis äldre människor med allt möjligt för att förhindra fall i hemmet. Ständig kontroll av lekplatser och trafik vid skolor för att minska risken för olyckor för att nämna några. 



  


              Program som registrerar skadors frekvens och orsak. 

Detta sysslar man med ganska mycket i kommunen när det till exempel gäller fallolyckor bland äldre men dokumentationen är något som man måste förbättra för att klart och tydligt kunna se vart man skall lägga krutet på att skapa förbättringar för att förhindra olyckor. Men det finns ett Marshplus system som registrerar skador i kommunen samt en oberoende fallskaderegistrering för äldre och mera till det.

•   Utvärdering för att bedöma programmens processer och effekten av förändringar.  

Vartannat år skickas det ut en säkerhets och trygghets undersökning till medborgarna som man arbetar efter sedan.

Handlingsprogrammet som jag skrivit om i mitt tidigare inlägg uppdateras och analyseras.

Alla förvaltningar i kommunen deltar i riskanalyser som kontinuerligt följs upp.

Man följer helt enkelt upp alla de åtgärder som man utför för att se om kommunen har blivit säkrare och tryggare.

•   Fortgående deltagande i nationella och internationella Safe community nätverk.

Västerviks kommun är med och deltar i nationella och internationella konferenser samt är man själv värd för en del konferenser. Jag tror att det är bra att man åker och ser hur andra kommuner och länder arbetar med säkerhet eftersom man då kan plocka ner det som man tycker låter bra i sin egen ryggsäck och införa detta i sin kommun. 

Utifrån vad jag kan se så lever västervik upp till kraven som beskrivs ovan och skulle kunna räkna sig som en trygg och säker kommun. Men det kanske är bättre att inte bli titulerad en trygg och säker kommun eftersom man detta medför att man kanske inte har samma drivkraft att förbättras. Jag känner mig i vilket fall som helst säker när jag går omkring på västerviks gator enligt mig gör kommunen ett bra jobb.

Intervju via telefon med en räddningsledare i beredskap på västerviks brandstation

Finns det en personal och kompetensplan?  

Den kompetens som brandmännen på västerviks brandstation skall ha beskrivs i en egenutformad uppgiftskatalog. Denna är utformad utifrån AFS bland annat vilka krav man skall kunna ställa på en brandman vid rökdykning och fysiska krav innan han får utföra rökdykningen. Men denna uppgiftskatalog styrs inte enbart av lagar utan är utformad efter vilket behov som finns i kommunen. För att få fram vilken kompetens en brandman som arbetar här bör ha görs det riskanalyser där man tittar på vilka typer av olyckor man kan tänkas ställas inför och sedan ser man till att all personal har eller skaffar sig kompetens nog att hantera olyckorna. Denna uppgiftskatalog beskriver grundligt vilken kompetens en brandman skall ha och går till och med in på tidsaspekter där man beskriver hur snabbt olika moment skall utföras. Dock beskriver den sämre vilken kompetens högre befäl ska ha som till exempel en räddningsledare.

Har ni utformat insatsplaner för stora komplicerade insatser?  

Det finns inga specifika insatsplaner för till exempel om ett fartyg skulle sjunka inne i hamnen eller om ett flygplan skulle störta. Men det finns dock insatsplaner för de olika objekt som finns i Västervikskommun som till exempel om det skulle förekomma en brand på industrin Elfa finns det en plan för hur insatsen skall utföras. I västervik finns det även ett stort fängelse som man har tittat närmare på vilka problem man kan ställas inför om det skulle börja brinna eller ske annan typ av olycka där. Räddningstjänsten har utfört övningar tillsammans med polis och kriminalvården för att veta hur man skall samverka vid en olycka innanför grindarna.

Både jag och räddningsledaren som jag var i kontakt med tycker att det inte behövs givna insatsplaner för komplicerade insatser det finns alltid ett befäl på plats som jobbat i många år i denna kommun och har erfarenhet och kan därmed ta beslut om hur insatsen skall planeras och utföras. Visst kan det vara bra om man har utformat någon typ av allmänt stöd där det står vart man kan få resurser som behövs vid stora komplicerade olyckor det kan vara så att befälet är nyanställd i kommunen.

Finns det en plan för hur ni skall öva och vad ni skall öva på?

Vissa saker övar räddningstjänsten på utifrån AFS där står det hur ofta man skall öva på rökdykning. Utöver dessa övningar bestäms vad man skall öva på utifrån uppgiftskatalogen det står kanske inte i AFS hur ofta man skall öva med motorsågar därmed bestämmer räddningstjänsten själva hur ofta detta skall ske. Alla övningar är kopplade till vilket behov som finns i kommunen och utförs antigen flera gånger per år eller med en 2 till 3 års intervall.